Internetcensur innebär att staten i ett land på något sätt försöker kontrollera eller begränsa det innehåll som landets invånare har tillgång till. Omfattningen av censuren varierar från land till land. I de flesta demokratiska länderna är internetcensuren mycket begränsad, och censurerar kanske i de flesta fall endast olagligt innehåll som sidor med barnpornografi eller sidor som sprider hat mot vissa folkgrupper. Andra länder går så långt att de begränsar invånarnas tillgång till information och nyheter, och försöker förhindra diskussion på internet mellan medborgare. I vissa fall ökas internetcensuren inför känsliga perioder, till exempel inför ett val. Så var också fallet under den arabiska våren. Regeringar kan också försöka dölja för sina invånare att en censur har implementerats genom att leverera ett ”Not Found”-felmeddelande när en internetanvändare försöker komma åt censurerat material.
Internetcensur liknar på många sätt traditionell censur av tidningar, radio, film, böcker och tv. En stor skillnad är dock att nationella gränser är lättare att korsa på internet – om viss information censureras på internet i ett land, kan det landets invånare fortfarande hitta den informationen på sidor som hostas i ett annat land. Det betyder att man för att censurera internet måste applicera vissa särskilda tekniker som bara gäller på internet, till exempel sidblockering och innehållsfiltrering.
I alla länder där det finns någon form av internetcensur finns det dock också teknikkunniga människor som kommer att försöka kringgå den censuren. Det är i dessa fall som Tor kan vara till hjälp, eftersom nätverket förser dessa internetanvändare med anonymitet. Detta kan vara viktigt då det i vissa länder innebär att man bryter mot lagen om man får tillgång till det censurerade materialet. Om du själv känner att du skulle behöva bli lite mer teknikkunnig kan en bra början vara att gå en Excelkurs hos Addskills. Du kommer kanske inte att kunna kringgå censur, men du kommer att kunna skapa snygga tabeller och diagram inför möten och presentationer på jobbet.
Dessa teknikkunniga människor som hela tiden arbetar mot den censurerande regeringen gör att det är mycket svårt, eller omöjligt, för en stat att helt kontrollera censuren. Det är egentligen bara möjligt om staten har full kontroll över alla internetuppkopplade datorer i landet, vilket är fallet i till exempel Nordkorea och på Kuba.